Östersjön
Innehållsförteckning:
Inledning Sida 2
Östersjön Sida 3
Vad är Östersjön? Sida 3
Vart ligger Östersjön? Sida 3
Kretsloppet i Östersjön sida 4
Under ytan sida 4
Vi och Östersjön sida 4
Hoten mot Östersjön sida 5
Hur kan vi rädda Östersjön? Sida 7
Frågor och svar. Sida 7
Diskussion sida 8
Källkritik sida 8
Källor sida 8
Inledning
Anledningen till att jag valde att jobba om just Östersjön är att jag är intresserad av vilka förändringar som sker i området där jag bor. Samt hur vi människor gör för att påverka miljön. Och så är jag givetvis nyfiken på om det är vi människor som förstör vår miljö eller om det är jorden själv som följer samma bana den började med för flera miljarder år sedan.
Sedan vill jag veta varför alla säger "rädda Östersjön", och vad de menar med det. Ska vi rädda den från oss, från sig själv eller från världen? Och vad händer om vi inte räddar Östersjön eller om vi räddar Östersjön, vad ska vi göra sen för att försäkra oss om att den förblir räddad?
Östersjön
Vad är Östersjön?
För att veta hur förändringarna i världen förändrar Östersjön skulle det vara bra att veta vad Östersjön är. Vilket följande siffror[1] och ord kan klargöra:
Yta: 387 000 kvadratkilometer
Vattenvolym: 21 200 kubikkilometer
Salthalt: 5-10 promille
Medeldjup: 56 m
Befolkning omkring: 85 miljoner
Känd som: Ett av det mest förorenade haven i världen
Så kort sagt kan man säga att Östersjön är en enorm samling med vatten som har väldigt mycket skräp i sig. Man kan också se att Östersjön är väldigt unikt med salthalt på bara 5-10 promille medan andra hav[2] har ca 3,69 procent.
Vart ligger Östersjön?
Östersjön är omringat av länder. Sverige i nordväst, Finland i nordost, Danmark i sydväst, Tyskland och Polen i syd, de baltiska länderna i sydost tillsammans med Ryssland. Alltså 9 länder som ligger omkring själva Östersjön med det finns sammanlagt 14 länder som ligger omkring Östersjön och dess avrinningsområden. Det är cirka 85 miljoner människor som bor i de där 14 länderna och på ett eller annat sätt påverkar Östersjön varje dag med vad de gör eller inte gör.
Kretsloppet i Östersjön
Under ytan:
I och med att Östersjön har en unik salthalt och är relativt ung, ca 12 000 år, så har inga specifika arter utvecklas för just Östersjön bräckta vatten. Vilket i sin tur gör att några förändringar i vattnet är livsavgörande för de arter som försöker bo där. Anledningen till att förändringarna är så farliga för arterna är att de vanligtvis har samma salthalt i kroppsvätskorna som i vattnet omkring dem, vilket kan vara lite utmanande eftersom salthalten förändras genom tillägget av söttvatten från floder och bäckar. Om man tar med i beräkningarna att det tar 25 år innan allt vatten byts ut så är snabba förändringar farligt eftersom gifter stannar kvar längre än de borde.
På långsikt är forskare mycket optimistiska att kunna anpassa olika arter till Östersjöns bräckta vatten men det är ett projekt som kommer ta flera tusentals år precis som vår egna evolution gjorde.
Men det betyder inte att vi ska lämna allt jobb till forskarna eftersom livet i Östersjön är så skört att vi alla måste ta hand om havet bättre än vi gör nu…
Vi och Östersjön
Många organisationer slåss för att rädda Östersjön, en av de mest kända är nog Green Peace som genom sina metoder gjort sig kända över hela världen. En av deras projekt är att slänga ner stora stenblock till havsbotten för att förhindra trålar att förstöra havsbotten och livet där nere. Men deras kamp är mer mot olagligt fiske och överfiske än miljöförstöring men på ett sätt så hör de ihop. Eftersom fisken är beroende av ett välmående hav liksom havet är beroende av fisken som kan se till att havet förblir välmående.
Ännu en organisation är Världsnaturfonden, känd som WWF, som för tillfället har en kampanj för Östersjön med hjälp av Östersjövimpeln.
Hoten mot Östersjön[3]
Det finns många faktorer som kan skada våra sjöar och hav och de som nämns följande är de som gör mest skada.
1. Jordbruk med miljöfarlig gödning
2. Trafik och dess utsläpp
3. Hårt fiske
4. Övergödning
5. Döda bottnar
Jordbruket är farligt ifall vi använder gödning som innehåller miljöfarliga gifter och som tillslut kommer hamna i Östersjön genom det vanliga vattenkretsloppet. Man kan förebygga det genom att odla ekologiskt som tack och lov börjar bli allt mer populärt. Men som tidigare nämnt är gifter som släpptes ut för ca 20 år sedan fortfarande kvar och kommer förbli det i ytligare fem år.
Trafiken och utsläppen är nog uppenbart med tanke på att det är samma process som med jordbrukets gifter bortsett från att trafikens utsläpp ofta sker i gasform och sprids via luften. För att tillslut hamna i ett regnmoln och följer med vattnets naturliga kretslopp till våra sjöar och hav.
Hårt fiske påverkar näringskedjan och miljön i själva havet. Följande kommer ett exempel på hur en näringskedja[4] kan se ut.
1. Plankton och tång fångar solenergin.
2. Blåmusslor och havstulpaner filtrerar vattnet.
3. Snäckor, gös och gäss betar av växterna så de inte tar över.
4. Strömming, ejder och säl är rovdjur som ser till att växtätarna inte tar över havet.
5. Bottenlevande musslor och olika bakterier äter döda växter och döda djurdelar som ligger på botten.
Allt är en stor vågskål som blivit jämn viktad efter flera år av finputsning och justeringar. Genom att rubba ordningen påverkas hela näringskedjan eftersom ingen kedja är starkare än sin svagaste länk.
Exempel vis: Kedjan är beroende av solljus som plankton och tång fångar upp. Planktonet och tången är föda för andra djur i haven alltså viktig för djurarters överlevnad. Men i och med att alger (som är en sideffekt av övergödning) skymmer havsytan så att inget solljus kan komma ner till planktonet och tången påverkar det hela näringskedjan.
De fem länkarna ser till att haven överlever, det tillför syre vilket är viktigt för alla havs överlevnad.
Övergödning innebär för mycket näring i vattnet vilket leder till syrebrist och giftiga alger. Själva övergödningen händer när det kommer mer kväve och fosfor än vanligt i vattnet. Kvävet och fosforn kommer vanligtvis från avlopp som går direkt ut naturen, förr var reningsverket den stora boven men det har blivit bättre ju mer medveten man har blivit om problemet. Men utsläppen började i tidiga 1900-talet och pågår även idag, men som sagt inte lika stora mängder som tidigare. En sidoeffekt av övergödning är som tidigare nämnt alger. Och alger kan faktiskt förgifta andra livsformer i vattnet och på så sätt konkurera ut dem.
7 av världen 10 största Döda Bottnar finns i Östersjön och är tillsammans lika stora som Danmark. Döda bottnar beror på syrebrist på botten vilket gör att ingen kan leva där eftersom nästan allt levande är beroende av syre på ett eller annat sätt.
Men det är ändå fel att kalla bottnarna döda eftersom bakterier som överlever utan syre finns där nere och på sitt vis, lever.
Hur kan vi rädda Östersjön?
Även om vi ändrar oss i morgon skulle det inte synas förrän om ca tio år och inte vara helt borta förrän om tjugofem år. Men det betyder inte att vi ska låta det vara bara för att det är ett långsamt projekt, ju tidigare desto bättre.
Sättet vi som människor kan rädda Östersjön är att ta bort, eller åtminstone minimera, de skadliga faktorerna som är:
1. Jordbruk med miljöfarlig gödning
2. Trafik och dess utsläpp
3. Hårt fiske
4. Övergödning
5. Döda bottnar
Och det kan man göra genom att följa standard när det gäller att rädda miljön det vill säga ”Cykla mer” ”Flyg mindre” ”Ät ekologiskt” ”Dumpa inte farliga avfall i närmaste sjö” ”Stöd organisationer som är kända för att få någonting gjort. Ex. WWF, Green Peace, UNEP (FN:s
miljöprojekt), HELCOM (Helsingfors grupp som jobbar för Östersjöns välmående).”
Döda bottnar i sin tur kan börja leva om man tillför syre igen. Vilket nu prövas i Sverige i ett sund vid Stockholms kust med hjälp av stora pumpar[5] som pumpar ner syrerikt vattnet ner till botten. ( En metod som sägs bota algblomningen också.) Metoden har prövats av Finland och det är just ett finskt företag som bygger pumparna som är en av två alternativ. Just den pumpen som finns i Stockholm drivs av el och kostade 33 miljoner kronor. Men det finns ytligare en modell som drivs av vindkraft men är fortfarande i utvecklingsstadiet av en professor i oceanologi på Göteborgs universitet. Pumparna ska klara av att pumpa ner några kubikmeter vatten i sekunden ett tiotal meter ner i havet.
Men för att bota hela Östersjön krävs dock MYCKET, MYCKET mer. 100 pumpar som pressar ner hundrakvadratmeter i sekunden, ner på hundra meter. Ett projekt som beräknas kosta ungefär 4 miljarder.
Frågor & Svar:
Vad händer i Östersjön?
Svar: Östersjön är sjukt på grund av farliga utsläpp som har hamnat i havet. Vilket leder till döda bottnar och i värsta fall ett dött hav.
Vems fel är det?
Svar: Människan. Sättet vi lever uppe på land och hur sjökaptener hanterar sina skepp och lass till havs är livsavgörande för Östersjöns välmående. Men vi är, sedan 1970-talet mer medvetna om det och en långsam förbättring är inte omöjlig.
Diskussion
Jag har skrivit om hur Östersjön mår, vad som är dåligt och vad vi kan göra åt det. Alltså går det att rädda Östersjön om vi bara kan lista ut hur vi kan leva i harmoni med naturen. Då kan vi också se till att räddningen av Östersjön inte blir en temporär åtgärd utan något permanent som främjar oss alla. Men för att lyckas med det måste miljöproblemen eskalera till en annan nivå än en politisk strategi. För visst är det bra att politiker PRATAR om att rädda Östersjön, men ännu bättre är det om de faktiskt börjar göra något.
Hårdare straff för kaptener som sköljer rent sina lastutrymmen till havs. Havsreservat skulle vara bra och sedan åtgärda de döda bottnarna. Ta bort de mänskliga hoten. Försök reparera det vi har förstört, medan vi håller tummarna på att Östersjön ska börja leva igen.
Visst har arbetet med Östersjön sakta övergått till handling, med hjälp av miljöorganisationer. Men de behöver pengar som de får från oss, som också ger till staten, som gör upp planer hur de kan rädda Östersjön om femtio år. Vad som egentligen behövs är att t ex. WWF kommer in och hjälper staten med deras planer så att något händer! Alltså kan de ta hjälp av de pengar vi redan gett till staten medan vi kan rädda några pandor av pengarna som blev över. Alla samarbetar och allt blir lite bättre ett tag.
Källkritik:
Mesta av min fakta har jag hittat på havet.nu vilket är en gemensam hemsida som bildats av Sveriges tre Marina Forskningscentrum. Så jag tycker att hemsidan kändes mycket trovärdig som källa även om jag dubbelkollade viss fakta med SMF, som står för Stockholms Marina Forskningscentrum som också är en av mina andra källor. Ännu en källa är svenska Green Peace men där tog jag inte speciellt mycket fakta utan försökte bara se hur vissa tolkade läget i Östersjön. WWF var också en mindre källa och i mina ögon trovärdig.
Wikipedia användes också men därifrån fick jag mest siffror och fakta om själva Östersjön i helhet. Och visst kan jag förstå hur Wikipedia kan vara en tveksam hemsida eftersom alla kan redigera, vilket var därför jag dubbelkollade det mesta med havet.nu och SMF.
Jag använde även en hemsida kallad Nyteknik där jag fick information angående döda bottnar och vad som kan göras åt det. Själva sidan ansåg jag seriös och jag kunde lita på den fakta som fanns där.
Källor
http://www.smf.su.se/havet/fakta/siffror.html (11/11-09)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Atlanten#Djupet_och_salthalt andra stycket. (11/11-09)
http://www.havet.nu/?d=180 (2/12-09)
http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article583563.ece (2/12-09)
[1]http://www.smf.su.se/havet/fakta/siffror.html (11/11-09)
[2] 3,69% är salthalten i södra Atlanten, http://sv.wikipedia.org/wiki/Atlanten#Djupet_och_salthalt andra stycket. (11/11-09)
[3] Siffrorna hämtade från: http://www.smf.su.se/havet/miljotillstandet.html (11/11-09)
[4]http://www.havet.nu/?d=180 (2/12-09)
http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article583563.ece (2/12-09)
